Det jag tänker berätta om här nu är ”gamla ungdomssynder”, sedan länge preskriberade. Gissningsvis är väl motparterna både döda och begravda så här dags, så dom har nog inget emot att jag skriver och berättar om det.
Jag var väl så där nyss fyllda18 år. (Mars) Jag hade i alla fall inte gjort lumpen ännu. Tuff som jag var, (läs, trodde att jag var), på den tiden, chockerade jag gärna äldre människor med mitt grovkorniga vokabulär. En kväll gick jag ensam, på väg hem, på en riktig ”överklassgata” där det låg den ena lyxvillan efter den andra. Jag var bra sur och förbannad, för jag hade stämt möte med en brud som aldrig kom. Plötslig svänger det in en riktigt stor vräkig djävla bil mot ett jättegarage mitt framför mig, och nästan klipper av tårna på mig. Ut trippar en i mitt tycke mycket äldre parant liten nätt dam och går upp mot en stor djävla skrytvilla. Efter henne kommer en betydligt tjockare, välklädd äldre herre. Nu efteråt förstår jag att dom väl knappast kan ha varit mer än så där i 50, högst 60-årsåldern, men med mina ögon sett på den tiden var dom lastgamla.
När jag går förbi säger jag högt: - Hyfsad kärring du har. Får jag komma med in och knulla henne?
- Oförskämda slyngel! Tala inte så om min fru, för då skall du minsann få med mig att göra, säger gubben, och svänger runt på klacken. - Tyst Alfred. Det här sköter jag om! Visst unge man. Kom bara med in så får vi diskutera saken. - Jag är inte mycket för diskussioner. Jag är en handlingens man, vräker jag ur mig så tufft jag kan. - Ja, jag förstår det, men kom med in ändå så får vi språkas vid lite. Hade blickar kunnat döda så hade jag aldrig kommit längre, så illa blänger hennes man på mig. Jag tvekar lite, för jag tyckte inte om gubbens blick, men att snabbt ögonkast från henne fick honom att lomma in med sänkt huvud. Ok, tänkte jag, hon tycks ju ha full koll på honom, så jag följer väl med in då. Lite vågat kanske. Men som sagt var, på den tiden var jag ju tuff till tusen.
Väl inne blir jag nästan bländad av lyxen. En sådan lyx hade jag knappt sett på bild ens gång. Än mindre upplevt i verkligheten. Fattig arbetargrabb som jag är. - Varsågod och sitt säger kärringen, och pekar på en hyperelegant soffgrupp. Tufft slänger jag mig ner i soffan, och fö
(Logga in och läs hela sexnovellen)
