Onanibekännelser

Jag har alltid hört till dom som har avfärdat påståendet om att kvinnans lust ökar med åldern som en myt skapad av herrtidningarna för att underblåsa ungherrarnas jakt på "MILFar"...men den senaste tiden har jag fått revidera min uppfattning om detta fenomen, baserat på en enpersonstudie, nämligen mej själv!!

Efter att ha brutit upp ur ett förhållande där sex var synonymt med slentrianmässiga och månatligen återkommande lördagsligg, som på inget sätt främjade min lust, har jag återupptäckt mej själv som sexuell varelse!!

Min dag börjar vanligtvis med att jag vaknar med en pirrande känsla i kroppen. Jag har alltid hört till dom som favoriserar morgonsex, att vakna av en kyss i nacken har gjort mej villig och våt inom loppet av några sekunder och mina nätter avslutas ofta med erotiska drömmar som tagit mej så gott som hela vägen fram till orgasm. Därför "väcker" jag mej själv med att långsamt och mjukt fingra på min våthet tills jag kommer i en våg av njutning. Bara en sån sak som att efter morgonduschen med en mjuk handduk sakta smeka vattendropparna från min hud kan få mina kinder att blossa och mitt underliv att hetta. Att kliva i trosorna och känna silkestyget smeka mej får mej att titta på klockan och fundera....nej, det är bara en kvart sen sist...du måste behärska dej kvinna!! De dagar det pulserar som mest avstår jag från underkläder och drar på jeansen mot min nakna hud, väl medveten om var den grova grensömen kommer att skava, vid minsta rörelse.....

Större delen av min dag är jag sen medveten om de män jag möter, deras kroppar och deras blickar. På bussen på väg till mitt arbete finns det alltid män som fångar mitt intresse och som gör att det välbekanta pirrandet börjar igen. Att möta deras blickar med ett utmanande ögonkast sätter igång min fantasi och ofta skruvar jag på mej där jag sitter i bussen. Ibland har det hänt att jag satt min bag i knät, och i skydd av den känt på hettan som strålar ut från min mittpunkt. Medvetenheten om att min sätesgranne mycket väl kan gissa sej till vad som förssiggår miskar inte min upphetsning, och när jag reser mej för att kliva av bussen måste jag kontorllera att mitt heta flöde inte lämnat spår efter sej..

Promenaden från hållplatsen tilll mitt jobb gör jag so