Äntligen så började det röra på sig för mig på arbetsmarkanden. Jag hade suttit på ett vikariat under ett par år på en statlig myndighet som förlängts gång på gång med 6 månader i taget. Ärligt talat så var jag otroligt less på att vara vikarie och jag sökte nu med ljus och lykta efter en fast anställning och jag pumpade ut ansökan på ansökan och en dag fick jag äntligen napp.
En kille ringde från företaget jag skickat en ansökan till och tyckte att jag verkade intressant för den utannonserade tjänsten. Han och en kollega ville träffa mig för en intervju och vi bokade in en tid en vecka senare. Jag kommer ihåg att det var en riktigt varm sensommardag i augusti som jag begav mig med förväntansfulla steg till deras kontor för intervjun. Kontoret låg i ett höghus med 16 våningar och kontor låg beläget på våning 12. Jag tog hissen upp och jag kände mig aningen nervös men också förväntansfull. Jag hade inte förberett mig särskilt väl utan jag brukar köra på känsla. De vill ju se vem jag är så det är bara att vara sig själv och koppla på charmen resonerade jag för mig själv.
Väl uppe på våning 12 så ringer jag på dörrklockan och strax därefter så trycker receptionisten på knappen för att öppna dörrlåset och jag kliver in. ”Hej mitt namn är Anders och jag ska träffa Daniel” säger jag. ”Välkommen, du kan sitta ner en stund så ska jag ringa på Daniel och meddela att du har kommit” säger kvinnan i receptionen.
Jag gör som receptionisten säger och tar plats i besökssoffan som står mitt emot receptionen i den ganska luftiga och inbjudande entrén. När jag slagit mig ner i stolen så kan jag inte låta bli att vila ögonen lite extra på kvinnan i receptionen. Hon ser ut att vara en riktig goding vid första anblicken och jag tänker i mitt stilla sinne ”det här verkar ju lovande” och så ler jag lite för mig själv. Jag tar upp dagens metro som ligger på bordet framför mig och börjar slött bläddra i den under tiden som jag väntar på att Daniel ska dyka upp.
Receptionisten återgår till det hon gjorde innan jag kom men jag ser att hon tittar upp lite då och då och betraktar mig några korta ögonblick där jag sitter och låtsas vara djupt försjunken i någon artikel i tidningen.
Jag uppskattar att receptionisten är runt
(Logga in och läs hela sexnovellen)