Flaggstång

Den bästa felmätning jag någonsin gjort… Ja, så är det faktiskt med min altan! När jag fäste måttbandet vid husgaveln, för att mäta hur långt ut jag skulle bygga, tänkte jag inte på nivåskillnaden. Därför blev min altan 50 kvadratmeter! Men med facit i hand, visade det sig att det var tur att jag mätte fel för det blev helt perfekt till slut. Kronan på verket, blev min ide’ om att låta flaggstången komma upp genom altangolvet, ett kul, annorlunda grepp om jag får säga det själv!

Nu stod vi där, med en god drink på denna förnämliga altan, mina gäster Jessica, Johan och jag. Vännerna beundrade utsikten över ån och kvarnen och vi mådde riktigt bra i kvällssolen. Vi hade grillat och mådde nu riktigt bra, mätta och belåtna. På mat, vill säga… Jag hade just gått in i huset, för att fylla på våra drinkar, när Johan kom in till mig i köket.

Med glimten i ögat sa han: - Jag tror Jessica har fått lite problem därute, kan du hjälpa henne, tror du? Oj, sa jag, vad står på? – Tja, gå ut får du se, blev Johans svar…

Jag gick åter ut på altanen och fick plötsligt se hur Jessica stod och omfamnade min flaggstång! Vad nu? Jag gick fram till Jessica och fick då se, att hennes händer var fastsatta med ett par handbojor, runt flaggstången! Nämen, vad i allsin dar har hänt? Utbrast jag, med spelad förvåning. – Han lurade mig, den jäveln, väste Jessica, hjälp mig loss! – Är du upprörd? Frågade jag oskyldigt. – Ja, vad fan tror du, blev svaret…

Jag gick ett varv runt stången och kunde konstatera, att hon inte hade en chans att komma loss, utan stod hjälplös, fjättrad vid flaggstången. Genast for f-n i mig… Jösses hjärtat! Och jag som inte har några nycklar! Utbrast jag. Och Johan stack iväg för att handla, ljög jag vidare… - Fan också, pep Jessica och här står jag som en jävla idiot!

Jaja, jag får väl försöka att göra det så bekvämt för dig som möjligt, replikerade jag och ställde mig bakom henne och började massera hennes axlar. – Känns det bättre så? – Jo lite, sa hon, men har du inga verktyg eller nåt du kan använda? Det vet ju ingen hur länge Johan är borta! – Jag får fundera på det, sa jag, men jag skall försöka få dig att slappna av så länge…

Fortfarande masserande hennes axlar och rygg, började jag