Kalkbrottet

En solig dag i sommras funderade jag över var kalkbrottet låg som jag hört så mycket om men som jag aldrig besökt.

Jag hade diskuterat det tidigare under året med min dåvarande tjej och trodde hon hade koll på var det låg.

Då jag visste att hon var ledig så tog jag luren och slog henne en signal för att fråga om hon var intresserad av att åka dit.

Tror hon blev lite fundersam över att jag ringde men hon var ledig och hade inga planer så hon tackade ja till förslaget.

Jag satte på en panna kaffe och inhandlade några bullar innan jag hämtade upp henne.

Hon stod där i mörka solglasögon sina svarta träningsbyxor en allt för varm tröja och hände på sina kryckor.

Hon hade just fått sitt knä opererat och hade svårt att komma iväg själv med bilen å jag tror hon tyckte det var kul att komma ut.

Jag hade nog hoppats på att få se henne i lite sexigare kläder då jag fortfarande tycker hon är riktigt sexig.

Men har man ett svullet knä och är osäker på vädret så kan jag inte klandra henne för det.

Det var ju även slut mellan oss så varför klä upp sig?

Vi satte fart till brottet men det visade sig att hon inte heller visste var det låg och min GPS hade det inte med på kartan.

Vi kryssade lite på måfå på dom smala vägarna och bara njöt av den vackra naturen.

Sverige är jävligt vackert en solig sommar dag!

AC´n gick för högtryck och det var skönt i bilen när vi sakta kröp fram och små pratade på vägarna.

När vi letat en stund så mötte vi en bil så jag saktade ner och vevade ner rutan.

Värmen strömmade in i bilen och doften av sommar spred sig i bilen.

Som tur var så saktade den mötande bilen in och mannen i bilen förstod att vi ville honom något.

Han visste vart vi skulle så vi vände bilen och tillslut kom vi rätt.

Det var en bom över vägen som stog öppen och vi tvekade lite på om vi skulle våga längre in på vägen utan att bli inlåsta.

Men det var en bra bit in och med kryckor så skulle det bli tufft så vi körde på.

Vägen blev smalare och smalare och gräset på mitt strängen växte sig allt högre.

Men tillslut kom vi fram till en minimal vändplan där vi antog att vi skulle parera.

När vi klev ur bilen så kunde man se ner till vattnet som låg lite d